Utflykt till landet! 070128

I måndags tog Amanda och Erik med mig ut på landet här i Australien. Vi åkte bil i 2 timmar för att ta oss till en gård där en av Amandas vänners mamma har ett hus. Det är väldigt långa avstånd överallt här. Städerna och byarna ligger inte som hemma i Sverige. Det är inga Karlskrona-Ronneby-Karlshamns avstånd precis.

Jag hoppades på att få se kängurur, men det blev inget med det. Har dock sett två "varning för kängurur" skyltar! Coolt!

Trafiken här flyter inte på lika bra som i Sverige. Jag tror att vi svenskar har lite mer innan för pannbenet än de flesta bilisterna har här... Motorvägen har två filer, precis som hemma, den yttre är till för de som kör fortare, inte för att köra om. Men det där systemet fungerar inte riktigt, för det ligger fler bilar i ytterfil, vilket gör att det går fortare att köra i innerfil, och då kastar sig bilarna in och ut och sicksackar mellan filerna för att komma fram. Rent av livsfarligt! Och i städerna, ja, de kör hellre än att stanna kan man ju säga. Är det gult ljus på trafiklysena så blåser de på!  Folk är galna... Men så kör de ju vänstertrafik med ratten på höger sida också...

... Tillbaks till utflykten.

Vi kom till ett ganska stort enplanshus ute på landet. Det var mycket tillhörande mark runtomkring med fruktodlingar av äppel, päron, persikor och så grönsaker såsom pumpor, gurka, tomat och jordgubbar m.m. Kvinnan som äger huset och marken har planterat in varenda träd själv och bestämt placeringen av allt. Det fanns mestadels Eucalypthus överallt, det hör till vardagen här. Det finns otroligt många olika varianter av poppel här, det är bara att frossa! Australien har så vacker natur. Grönskan är fantastisk! Jag gillar verkligen att bara gå omkring och titta på alla otroliga träd och växter som växer vilt här.

Det känns lite konstigt att gå in med gympaskor i husen, för folk tar inte av sig skorna här. Fast det gör vi i lägenheten, både jag och Erik är ju svenskar.

Amandas vän Ruby tog med oss ut i skogen för att gå en promenadslinga bland natur och vattenfall. Vi fick åka ytterligare några mil för att komma dit, men det var det absolut värt! Vi gick omkring i flera timmar i terräng upp och ner. Det fanns flera utkiksplatser för att se de olika vattenfallen och de vackra vyerna över berg och skog. Jag var mest intresserad av växtligheten överallt. Jag tog en massa fina bilder, har lagt ut ett urval på martinaostsjo.bilddagboken.se

På vägen tilllbaka efter promenaden hörde vi ett underligt klickande ljud. Vi såg en svart papegoja med orangea stjärtfjädrar. Det var så häftigt! Den satt med ytterligare två papegojor och åt någon typ av kottar uppe i träden. De var knappt rädda så kunde komma så nära och titta. Det var så häftigt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0